Allmänt       Stallet       Våra hästar       Sofia Berglund       Ida Berglund       Emma Eklöf       Jonna Larsson       Sandra Holmberg-Melin       Jonna Sundgren


Teamhoppning

Publicerat 2014-04-26 09:37:58 | i kategori Allmänt

Igår hoppade Ida Manne, Sandra Mighty och jag(Fia) Sparven. Vi skrittade fram ute i skogen..efter det red vi en bra stund på banan innan vi började hoppa. Alla är vi nog slående överens om att en noggrann framridning är viktigt för hoppningen sedan under ett pass.
 
Kände att Sparven låg lite ojämnt på bettet, vill gärna lägga sig lite mer i vänster tygel..så jag koncentrerade mig på att jobba bort det och få honom att släppa igenom i båda sidorna...nästan lika mycket i alla fall...
 
Jag har kommit på en himla bra grej som hjälper mig mycket när jag känner ett litet motstånd hos hästen. Blicken upp...med det menar jag upp i himlen! Jag red alltså början av passet med att titta på den blå himlen och bara slänga en blick ner då och då...så jag ser vägen. På det sättet red jag enbart på känsla...hur känns hästen runt min skänkel? Hur känns hästen i handen...alltså inte någon blick på ställningen...halsen eller bogen.
 
Sparven blev så himlans fin..snabbt! Sen galopperade jag fram enbart i lätt sits! Det jag tänkte på då var upp med bröstet och jobba hästen för skänkeln och med halvhalter. Det är viktigt att man inte bara "åker häst" bara för att man ställer sig upp i stigbyglarna.
 
Efter det hoppade vi linjen på mitten några gånger och direkt efter in på cavalettin på volten då hästarna var lite ystra! Denna iden blev återuppväckt i programmet ryttareliten så Peder Fredricson använde sig av cavalettin med sin Sparven då hon gärna ligger på lite för mkt =)!
 
Hoppade hela banan 3 gånger...första gången ville Sparven lägga sig på min innerskänkel och fuska lite...men efter den rundan bestämde jag mig för att sitta upp ännu bättre, rida min bestämda väg (bra att tänka på om man lätt blir nervös, rider man sin väg konsekvent och håller galoppen så brukar det hjälpa till en rytmisk runda), korsade även över min innerhand lite lätt för att tvinga honom runda sig....jättefin! sista rundan vi red kunde inte bli bättre. Jobbar mycket med att få Sparven modig, han tvekade till lite in på kombinationen första gången...då tryckte jag till hårt med skänkeln och höll i tyglarna...talade om för honom att:
 
-Det är inte farligt, jag lämnar dig inte!
 
Andra och tredje gången tuffade han på för fulla muggar!
 
Imorgon är det dags för tävling!
 
Ha en härlig dag!
 
Kram fia
 
 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: