Jag sitter fortfarande och klurar på den heta potatisen.....kan nämna att den i stora drag handlar om bemötelse, tolerans och förståelse..vet dock inte riktigt hur jag ska forma ihop inlägget, det är ett starkt, stort och intressant ämne tycker jag. Som faktiskt berör oss ALLA, inte enbart hästmänniskor utan alla!

Jag ser mig själv som en människa som ser världen och andra människor med vidvinkelkameran. Tycker jag är fördomsfri för det mesta och kan sätta mig in i människors olikheter! 

 

Tanken om ämnet slog mig när jag och min underbara syster var i stockholm nu juletid....det är klart att ämnet berör en som person hela tiden, vi arbetar med det som ett prioriterat mål på mitt arbete, normer möter man hela tiden överallt, men i stockholm tycker jag ändå jag blev påmind om det här med olikheter.... Jag själv är en person som kanske inte alltid passar in i normen, bryr mig inte alltid om normer heller. Jag skulle nästan kunna kalla min familj för familjen annorlunda. Vi bor i ett som jag tycker fint område.....villorna är lite dyrare där vi bor, jag antar att de flesta har relativt fina jobb för att kunna bo här. Trädgårdarna är fina, folk lever sina liv efter normen här....vår trädgård är inte den finaste, huset är väldigt mycket 70-tal med sina bruna lister och allt annat som hör till. Vi har inte matchande krukor i varje fönster....vi är en väldigt aktiv familj. Vi satsar mycket på sport...vår familj är väldigt sällan hemma.....det känns inte som att vi följer normen. 

 

Att ämnet slog mig i stockholm var att när vi var inne i tv4 sminkrum träffade vi en sminkös där. Kände mig inte särskilt trevligt bemött av henne eftersom hon bara hälsade på syster som skulle få sin make lagd. Hon var också noga med att tala om för oss hur häftigt hennes yrke var, att hon sminkade till och med stadsministern...wow! Jag läste av henne på det sätt att i den branschen där slår man sig fram! Tur jag inte var däruppe och sökte jobb, min ödmjuhet hade slagit mig rakt på käften direkt! Vi kom in i studion....wow, coolt med alla kameror, så här ser det ut. I green room satt massa kändisar och där satt vi....I studion gick allt snabbt och jag fick en känsla av att vi var bara en daglig rutin. Man behöver inte anstränga sig och vara trevlig mot en daglig rutin, för vem är vi...nobody(kan dock nämnas att både trisvärdarna och fotografen var jättetrevliga människor)

 

Efter dragningen kluckade sminkösen ur sig något halvdrygt om vad programledaren tänkte om de som inte vann storvinst, hon kanske inte menade något illa med det...vad vet jag, men sättet hon uttryckte sig på var verkligen inte trevligt..bara klumpigt eller drygt!

Jag menar inte att man behöver bemöta någon på ett överdrivet trevligt sätt, men något som jag har väldigt svårt för, det är när folk gör skillnad.....Är du rik, då behandlas du på ett sätt, är du proffs på något då behandlas du på ett annat.....joavsett vad man försorjer sig på, vad man gör och vem man är tycker jag att ödmjukhet är viktigt. Jag kan till exempel bli vansinnig på kollegor som klagar på städningen på mitt jobb utan att se till deras situation.....det är inte alltid så lätt att sköta allt tipp topp om man inte har förutsättningar för det.

 

Vi är lever alla under samma himmel och den person man är, den är man oavsett!!! 

 

Tack för mig! Kärlek till världen! // Fia