Har verkligen glidit ett bra tag nu. Har varit med Ida när hon tränade för Ange. Det var jättekul!

 

Igår vart vi och kollade på när Jens Wickström hade hoppträning på Jfk. Man längtade inte mindre då heller...suck...

 

Håller på och kollar sadlar. Har en jättefin presigesadel jag ska sälja, eftersom jag behöver en sadel som passar Perra lite bättre. Så vet ni någon som vill köpa en sadel i NYSKICK och i kalvskinn för inte så mycket pengar så hör av er till mig då!

 

Sandra och Ida och verkligen tagit tillvara på det fina vårvädret. De har varit ute och fräst i skogen. Jag tycker det känns toppen att kunna hoppaupp på hästryggen och slippa "rida igång" hästarna efter lång vila. Detta fixar alltså goa Sandra åt mig!

 

 

 

 

 

Mighty blev som jag tidigare skrivit om riktigt sjuk i höstas, han blev så sjuk att han var nära att försvinna från mig ett tag. Jag fick vid tillfället han var dålig tjata ut veterinären, vem vill åka ut kl. 23 på en lördagskväll trots jour....hög feber och tappad aptit kan väl vänta?

 

Ne, Mighty hade symptom som liknade tarmvred enligt mig. Han stod med bakbenen långt bak, varvade med att ligga ner i boxen titta mot magen...bitvis la han ner huvudet i spånet och det såg ut som han skulle ge upp. MEN det gjorde inte jag. Jag övertalade vet att komma ut...det fanns inga tecken på kolik eller tarmvred, dock hade han smärtor i buken, det kunde man ju tydligt se. Veterinären tog blodprov och skickade in, skrev ut metakam och gav honom kramplösande....

 

Under de fem kommande dagarna gick Mighty ner så mycket i vikt att han blev uppdragen i buken och jättesmal...och ni vet att Mighty är en rätt babbig häst. Han låg ner mycket, åt inget, hade skyhög puls och feber. Eftersom vi fick svar så snabbt på blodproven som blev tagna direkt kunde antibiotika sättas in. Mighty blev bra efter 10 dagar. Det var många tårar som rann nerför mina kinder och jag hade verkligen hjärtesorg för min häst som mådde så dåligt som jag trodde jag skulle förlora!

 

Han hade fått någon form av botulism trodde veterinären....jag red igång honom lite lugnt efter 4 veckor...sen på grund av att jag är gravid så fick han vila igen.

 

I januari skulle Sandra sätta igång Mighty...det gick jättebra, men vid ett par tillfällen andades han förhäftigt efter ridturen....vi bestämde oss för att ta hem veterinär för att ta blodprov. DET VISADE INGENTING.

 

Vi bestämde då tillsammans att fortfarande vara uppmärkammade på detta och det visade sig att han flåsade onödigt mycket vid ett tillfälle till. Då bestämde vi oss för att åka ner och göra en hälsoundersökning hos veterinär Jonas Tornell.

 

Jag var givetvis orolig, tänk om Mighty har hjärfel elleren  tumör någonstans som trycker...ni vet ju hur man kan tänka i sådana lägen.

 

Tornell ärså otroligt skicklig!! De gjorde EKGoch en massa andra undrsökningar...de hittade ingenting. Sen gick dom ner med kamera i hans lungor och det visade sig att han hade slem i lungorna som legat där sedan i höstas när han var sjuk!! Så nu äter Mighty medicin och kommer att återhämta sig och bli bra!

 

Tänk om jag inte stått på mig och avvaktat med tid för Mighty? Tänk om vi ignorerat hans flåseri (han flåsade ju inte varje gång och inte heller alltid vid ansträngning), tänk om vi nöjt oss med blodproven?

 

Jag är så himla glad att vi var på vår vakt, tog hjälp av Tornell och framför allt att Mighty äntligen får må bra! <3

 

 

 

 

 

Jag vet inte hur många par snygga ridbyxor jag köpt mig nu under hösten. Jag har köpt marinblå kingsland med fickor bak, bruna KL med fickor bak, sen har det blivit jeansfärgade Gersemei (även dem med fickor bak)...jag tycker att det är de byxor med "jeansfickor" bak som passar mig bäst. Jo just de, ett par kornblå KL har det blivit också, modell lite större. Brukar normalt sett ha xs/s i KL, dessa är M.

 

Men som ni vet så är jag inte de smalaste ladyn just nu och lär väl inte va på ett tag heller....och vem vill ha ridbyxor som sitter som ett korvskinn där sidfläsket väller över?

 

Jag har en hel del snygga tröjor också...å skjortor....å piké....å skärp.....å stövlar.... Ja herregud, jag hade någon form av tidig RID abstinens innan jag ens slutat rida och kompenserade upp det med snygga grejer att "ha i vår när jag kan rida".

 

Så nu sitter jag här, har inte ridit på 4 månader, har haft uppehåll på 3 veckor som mest innan. Väntar på ett sketasnyggt equiline schabrak som Perra ska ha. Väntar också på ett 12 radigt Swarowski pannband som Perra också ska ha. Läste på en blogg att Swarowski inte är så "killit" men jag tycker gott en valack kan ha det så länge det inte är rosa ;).

 

Jag hoppas verkligen att jag kan börja rida snart, nu när man får mammapenning så kan man ju inte kompensations shoppa längre heller!!

 

Ha en bra dag (ps var på Charlies igår igen, det finns så mycket snyggt att man dör skönhetsdöden lite....farlig affär det där att vistas i)

 

Kram Fia

 

 

Här ovan ses Sandra, min fantastiska vän, svägerska och för närvarande beridare

 

Tänkte berätta för er om min nya häst Totte.

 

Totte är en ettårs hingst född i Juni. Han kom till mig i början på Januari. Han är efter hingsten Pessoa VDL och mamman är ett sto som gått 140cm efter hingsten Cardento.

 

Totte är en väldigt trevlig häst, han är nyfiken, social och orädd. Hans bästa kompis för tillfället är vår shettisvalack Lucky Luke. Lucky han lär Totte allt han kan....och det märks. För det viktigaste i Tottes liv just nu är mat. Lucky har väl förmodligen lärt honom att mat, det är inget man skojar om och man vet aldrig när man ser mat igen så det är bäst att ta för sig.

 

Totte går i en hage med Lucky bredvid vår käre Manne. Detta är till Mannes stora lycka. Manne står med  fodertunnan (i munnen) i timtals och Totte står och grejar med mulen i den...det ser jättekul ut, som ett slags samarbete dem emellan.

 

Totte är redan hingstig av sig. Han nafsar och grejar när man leder honom och pappahar konstaterat att vi nog inte kommer kunna behålla honom så länge som hingst som vi brukar göra med hingstarna här hemma (tills de blir 3 år i november månad efter bete).

 

Förövrigt så tycker jag Tottemannen rör sig vackert. Han har swung i steget i både traven och galoppen. Han hoppade över fodertunnen häromdagen och Ida smsa mig att han hade ett fint scope den lille. Han mäter för dagen 145cm i manken så jag hoppas verkligen att han blir en STOR KILLE. Har den senaste tiden haft små hästar så visst hade det varit kul med en häst som mäter närmre 170 (eller lite över hihi).