Vaknade vid 5, grät....somnade om. Vaknade vid 8 ensam hemma...inte en klo mot golvet...precis tyst. En tom korg....en tom kudde vid soffan....en tom hundbur. Jag grät hela vägen till stallet....umgicks med pappa en stund. Sedan kom Sandra och vi tre begravde min lilla hund. 7 år för tidigt enligt mig! MIn fina lilla hund <3 <3......I skrivandets stund ska ni veta att jag gråter. Men för mig är det ett sätt att bearbeta, att dela med mig.  Zeth somnade i min famn igår, han somnade hos den han litade mest på, som han älskade mest.

 

Både jag, pappa och sandra grät....igår kom sven, ida och Sandra hem...och jag tackar gudarna för att jag har en sån fin familj som ställer upp som dom gör. Sandra följde med mig en stund till ridhuset. Jag trimmade runt Sparven en stund bara för att känna lycka och glömma för en stund. För det jag genomgår nu......det är fruktansvärt!!

 

Bakom mig ligger 7 valpar från Siwan. Jag sa till mamma igår, aldrig mer en hund. Men jag klarar inte av tystnaden....jag saknar så! Bestämde mgi igår kväll, jag ska ha en av valparna. Han heter Billy.Han kan aldrig ersätta min älskade speciella Zeth. Men en del av mitt tomrum hoppas jag att han kan fylla i alla fall.

 

Kram ha en bra dag. Jag ska försöka tänka på roliga saker nu...Kram

 

/ Fia